Laglöshetens människa framträder.

<< Tillbaka

Följande studie kan förklara varför Herrens ande genom kunskapens ord flera gånger har visat Judas (laglöshetens människa) när han vill visa vilken ande som ligger bakom och driver en del av de nya influenserna. I det här studiet så skulle detta nämligen kunna betyda * ”Avfallet och framträdandet av laglöshetens människa” skulle då kunna förstås som en tid när en humanistisk, människocentrerad lära tar över ”Guds tempel”.

Vi måste nu börja tolka allting i ljuset av världshändelserna för så långt fram i tiden tror vi nu att vi befinner oss. Börja läs det här helt opåverkad av något gammalt läromönster och låt Guds ord få tala till dig.

1I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och hur vi ska församlas till honom, ber vi er, käre bröder, 2att I inte vare sig genom någon »andeingivelse» eller på grund av något ord eller något brev, som förmenas komma från oss så hastigt låten er bringas ur fattningen och förlorar besinningen, som om Herrens dag redan stod för dörren. 3Låt ingen bedra er om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet ha skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, ha trätt fram, 4vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt som kallas heligt, så att han tar sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud. (2 Tess 2:1-4)

 

KJV: 1Now we beseech you, brethren, by the coming of our Lord Jesus Christ, and by our gathering together unto him, 2That ye be not soon shaken in mind, or be troubled, neither by spirit, nor by word, nor by letter as from us, as that the day of Christ is at hand. 3Let no man deceive you by any means: for that day shall not come, except there come a falling away first, and that man of sin be revealed, the son of perdition; 4Who opposeth and exalteth himself above all that is called God, or that is worshipped; so that he as God sitteth in the temple of God, shewing himself that he is God.

 

De första fyra verserna i 2 Tess kapitel 2 är ett ytterligare exempel på Paulus mångordiga meningar som bara löper på. Det är svårt att förstå sådana verser när de översätts ord för ord så som de flesta översättningar görs.

Den historiska kontexten är att tessalonikerna var under förföljelse och det fanns de som hävdade att förföljelse var ett tecken på Kristi förestående ankomst (Parousias). Paulus gensvar är att säga till dem att inte vara skakade i sitt inre eller rädda för tal eller skrivelser som hävdar sådant. Början av vers tre är en parentetisk betoning på vers två, och frasen ”that day shall not come”, ”den dagen skall inte komma” (frasen finns i KJV men inte i 1917 års Bibel) är ett tillägg av översättaren för att visa att det som följer är knutet till början av kapitlet. Om vi tar bort varningarna, uppräkningarna och utropen, blir det så här:”Vad gäller Kristi tillkommelse, måste först avfallet komma och laglöshetens människa avslöjas.”

Frasen ”avfallet” översätts ’apostasia’. Ordet ’apostasia’ av vilket vi får det engelska ordet apostasy, avfall, förekommer bara två gånger i NT. Det andra stället är i Apg 21:21 där ordet gäller Paulus. Han anklagades för att undervisa ”avfall (apostasia) från Mose lag.” I Septuaginta används det med hänseende på en politisk rebell och religiöst för att visa på dem som överger Gud (Jer 2:19). I Josua 22:22 användes det för att referera till uppror mot Gud. Det ger en bättre förståelse, tycker jag. ’Apostasia’ syftar på en rebell som överger Gud och sätter människan i Guds plats.

Dessa två idéer länkas alltså samman – avfall och laglöshetens människa. Eftersom ordet ’apostasia’ är ett substantiv, är det möjligt att det ska utläsas, ”först måste rebellen, laglöshetens människa, träda fram och bli avslöjad”, som tyder på en enda händelse i stället för två separata händelser. Detta är riktigt tror jag eftersom orden som översätts ”there come”, i vers 3 KJV, i 1917 ”ha skett” (erchomai) och ”ha trätt fram” (apokalupto) motsvarar varandra. Paulus använder ’apokalupto’ i Rom 1:18 för att referera till Guds vrede. Det är ett ord som bokstavligen betyder ”ta av skynket”. ’Erchomai’ är intressant genom att det kan betyda antingen komma eller gå. Dess bokstavliga betydelse är två saker som passerar förbi varandra och således kan användas för något som närmar sig eller som ger sig av. I detta sammanhang är det tydligt att det handlar om något som närmar sig, med andra ord, kommer inom sikte.

Det skulle kunna vara så att ankomsten av ”laglöshetens människa” är en enskild händelse som associeras med uppror mot Gud. Med andra ord, ”laglöshetens människa” blir möjlig på grund av avfallet. Vilket det än är måste vi titta noga på ”laglöshetens människa” för att förstå förhållandena som Paulus beskriver.

Karakteristika för ”laglöshetens människa” räknas upp i verserna tre och fyra. Han är:

• Fördärvets man • Går emot Gud • Upphäver sig över allt vad Gud heter • Upphäver sig över allt som kallas heligt • Tar sitt säte i Guds tempel • Föreger sig vara Gud.

Det mesta som räknas upp är uppenbart, men två saker utmärker sig för mig och bör granskas närmare. Det första är ”fördärvets man”. I Bibeln betyder att vara en son antingen biologiskt släktskap eller ett andligt tillstånd. Jesus hänförde fariséerna till ”djävulens söner” (Joh 8:44) eftersom de trodde på och lärde ut lögner och hyckleri. I Rom 8:14-15 använder Paulus idén att vara en son för alla dem som tror på Jesus och är fyllda med den Helige Ande. Alltså är idén här i 2 Tess ungefär den samma. ”Laglöshetens människa” är fylld med fördärvarens ande (apoleia) och det har inget att göra med biologiskt släktskap. Den kontroversiella delen som kan ifrågasättas är tanken att ”laglöshetens människa” ska ”ta sitt säte i Guds tempel”. En tradition har byggts upp runt denna tanke som skapar bilden av ”Antikrist” som en person som sitter ner i ett fysiskt återuppbyggt tempel i Jerusalem. Jag tror inte att den idén nödvändigtvis är från denna text i 2 Tess.

Det finns två olika ord som översätts som tempel i engelska NT, ’heiron’ och ’naos’. De två orden har lite olika betydelse, men används oftast utbytbart. Ordet ’heiron’ syftar till en helgad plats och verkar alltid knytas till en byggnad eller helgedom av något slag. Ordet ’naos’ betyder en boning och används för den faktiska platsen i ett tempel där guden vistas. I fallet det judiska templet skulle ’naos’ passa bäst för det allra Heligaste, eller den inre gården, medan ’heiron’ vanligtvis betyder hela tempelkomplexet.

Vad som är viktigt, tror jag, är att ’naos’ inte alltid behöver vara en byggnad alls. När Jesus säger: »Bryt ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen.» (Joh 2:19) är ordet som översätts med tempel ’naos’. Vi förstår att Jesus syftade på sig själv och inte den fysiska byggnaden. Detta är en klar och tydlig användning av ’naos’ för något annat än en fysisk byggnad.

Tanken att Gud vistas någon annanstans än i en byggnad blev en del av den tidigaste kristna läran. I Joh 14 säger Han till Sina lärjungar att Han och Fadern ska ta sin boning i dem. Det här är ett annat ord som betyder bostad, men det är samma tanke som Guds ’naos’. Vi ser samma sak i 1 Petr 2:5 (”och låt er själva såsom levande stenar uppbyggas till ett andligt hus”,) och i 1 Petr 4:17 där Kyrkan beskrivs som Guds hus (oikos). Detta är ett vanligt tema bland de tidigaste kristna, särskilt bland de hednakristna som inte kunde gå in i det fysiska templet. Det behövdes ingen fysisk boning för Gud eller att gå dit, eftersom Han nu vistas i människans hjärta genom den Helige Ande.

Tanken att de troende är Guds tempel uttrycks även i Paulus brev. Till exempel i 1 Kor 3:16: ”Vet I inte att I är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er?” Samma tanke finns i 1 Kor 6:19, 2 Kor 6:16 och Ef 2:21. Detta leder till att tro att Paulus uttrycker samma tanke i 2 Tess 2:4. I det fallet finns det inget behov för ”laglöshetens människa” att ta sitt säte i en fysisk byggnad. Templet som Paulus talar om är människans hjärta, en boning för anden, eller Kyrkan som helhet. Om det är så, säger Paulus i 2 Tess, att det kommer en tid när Kyrkan vänder sig bort från Gud och övertas av falsk undervisning. Eller så kan Paulus helt enkelt mena att det kommer en tid när människan helt har förkastat Gud, utropat människan som Gud och att en annan ande tagit sin boning i honom.

Det lämnar ändå kvar frågan om vem ”laglöshetens människa” syftar på. Det skulle kunna vara en person, någon som kommer och tar över eller förstör Kyrkan genom att utge sig för att vara Gud. Men det måste inte vara en särskild person.

Ibland använder vi singularisformen för att representera en typ. Trots att denna vers (4) och de följande verserna talar om en människa i singularis kan det tänkas vara någon av det mänskliga släktet och behöver inte vara någon särskild individ. Tänk på ”laglöshetens människa” som en representation av alla de karakteristika som uttrycks i Paulus lista. * ”Avfallet och framträdandet av laglöshetens människa” skulle då kunna förstås som en tid när en humanistisk, människocentrerad lära tar över ”Guds tempel”. Eller det skulle kunna vara människan som deklarerar att han är som Gud som uppfyllelsen av Kristi ankomst.

Ibland glömmer vi att människor förr i tiden var väldigt religiösa. De förnekade sällan närvaron av gudomliga varelser, fast vi skulle säga att de dyrkade falska gudar och avgudar. Trots det är det bara i modern tid som tanken finns om den rationella människan som universums slutmål och en utbredd förnekelse av behovet att förtrösta på Gud. För mig är den attityden den samma som ”laglöshetens människa” som sitter i Guds tempel och förkunnar att människan är Gud.

Det är också en parallell till Paulus undervisning i Rom kap 1. Så här har jag förstått det. Kristi sanna ankomst äger rum när allt det onda som kommer av människans försök att äta av frukten från kunskapens träd på gott och ont så att vi ska bli som gudar helt och fullt avslöjas och uppenbaras som dårskap. När det inte längre finns några valmöjligheter att pröva, inga fler människocentrerade filosofier att exponera som falska, inget mer förtröstande på hycklande religiositet som en väg till frälsning, och människan har nått punkten på självförstörelse på grund av sin dårskap, då kommer ”laglöshetens människa” att ha blivit helt avslöjad. Då kan Gud säga: ”Ser ni, jag sa det till er.” På den dagen kommer vi i sanning att samlas i Jesus, och inte längre söka efter någon annan väg.

Översatt av Maj – Lis Wirth 15 Juni – 09 ifrån originalet Revealing the Man of Sin

Ohlins: Det här är jätteintressanta tankar som förs fram här med tanke på vad ordet Gud egentligen står för se Elohim >>

Vad vet vi idag? Jo att Solana – Obama samarbetar med AOC för att just göra lagar som talar om HUR MAN FÅR TRO. Vad vi vet idag så är Jesus som enda vägen till Gud förbjuden. (Det dagliga offret)

Denna händelse ser ut att kunna vara ”Förödelsens styggelse” Det står ju nämligen om Antikrist att han skall ta Guds plats och Gud (Elohim är den enda som har rätt att sätta upp lagar och döma)

Du kan i Danielsboken 7 se Upp 13 händelser spelas upp och då vet vi att det är 3 ½ år kvar och det måste därför vara ”förödelsens styggelse” Och så läser vi.

Dan 7:21 det hornet som jag också hade sett föra krig mot de heliga och bli dem övermäktigt, 22 till dess att den gamle kom (Jesu tillkommelse) och rätt blev skipad åt den Högstes heliga och tiden var inne, då de heliga fick ta riket i besittning. 23 Då svarade han så: Det fjärde djuret betyder att ett fjärde rike skall uppstå på jorden, ett som är olikt alla de andra rikena. Det skall uppsluka hela jorden och förtrampa och krossa den. 24 Och de tio hornen betyda att tio konungar ska uppstå i det riket (EU) och efter dem skall uppstå en annan (Antikrist)som skall vara olik de förra, och som skall slå ned tre konungar. 25 Och denne skall upphäva sitt tal mot den Högste och föröda den Högstes heliga han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar (= Att ta Guds plats) och de ska ges i hans hand under en tid, och tider och en halv tid. (3 1/2 År) 26 Men dom skall bli hållen, och hans välde skall tas ifrån honom och fördärvas och förgöras i grund. (Vid Jesu tillkommelse)

Hornet är Antikrist som skall regera tills den gamle kommer (V 22) Samma tidsangivelse som Upp 13 (V 25)

Förändra Guds lagar är samma sak som att ta Guds plats (V 25) Dessa händelser gör att vi är tvungna att placera 2 Tess 2 som starten på vedermödan. Att förbjuda det dagliga behöver inte alls tydligen betyda att man stoppar offer utan att Antikrist helt enkelt förbjuder Jesus som den enda vägen till Gud.

Det är genom att göra det som han upphöjer sina lagar över Guds lagar och på det sättet tar hans plats. Jag tror att Psalm 2 handlar just om detta. Så vi får se om det blir något tempel stående på tempelplatsen eller om det hela egentligen handlar om att antikrist upphöjer sig som GUD genom att komma med egna lagar och egna straff. Tydligen så är båda sakerna helt möjliga vi kan bara vänta och se. Mvh JO