Andligt föräldraskap - TRO - av Sven Reichmann

<< Tillbaka

 

Bibeln är framsprungen ur ett judiskt tankesätt där Gud genom historien fostrade sitt folk att tänka på ett speciellt sätt. Bibeln ger oss ett helt nytt sätt att tänka som vi inte är vana vid för vi har tagit efter de gamla grekerna. Så här gör vi att vi tar helheten och så plockar vi ner den i så små bitar som bara är möjligt. Så analyserar vi varje bit för sig så tror vi att vi på detta sätt ska få en större insikt om helheten.

En del tror att kan man bara plocka isär hela människan i molekyler och analysera varje molekyl för sig så vet man allt om människan. Men det är ju inte sant för att helheten är ofta större än delarna. Gud har alltid vetat detta men det har ofta försvunnit för världens barn och tankesätt. När Gud skall lära oss något från sitt ord så plockar han inte sönder det utan vi konfronteras med helheter på ett annat sätt än i världens tankesätt.

Tro det har just att göra med denna helhet. Om vi skulle skrivit bibeln så hade vi gjort så här att ett kapitel skulle handla om nått och nästa om något och så vidare. Hur tro är och hur tro fungerar och så vidare rubriker och tabeller mm. Det är så vi vill ha det och det är grekiskt tänkande.

Bibeln sticker oss i ögonen för den fungerar inte så utan den bara använder detta ordet tro sida upp och sida ner utan att ge en definition. Gud vill säga oss att detta begreppet tro motsvarar en helhet som man inte kan plocka isär. På det sättet konfronteras vi med en massa begrepp i bibeln.

Den rättfärdige skall leva av tro vad betyder det? Eller du blir helad genom tro mm. Den här helgen skall vi läsa mycket om tro och vi kommer då ändå att komma in lite i Grekiskt tänkande mer än i Judiskt.

När vi nu går till Galaterbrevet så kommer vi snart på att avsändaren inte är glad utan upprörd över något.Han börjar 1:a kapitlet med hälsning och lovprisning sedan går han igång direkt.

Gal 4:12 Jag ber er mina bröder: Bli såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I var. I haven inte gjort mig något för när. 13 I vet ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för er. 14 Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för er så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan tog emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv. 15 När hör man eder nu prisa er saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva er, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut era ögon och givit dem åt mig. 16 Så har jag då blivit er ovän därigenom att jag säger er sanningen! 17 Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver nej del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver ska hålla er till dem. 18 Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos er 19 I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i er. 20 Jag skulle önska att jag just nu vore hos er och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med er.

Det intressanta med det här brevet är att Paulus inget gott har att säga om församlingen. Han säger egentligen att allt liv har rövats bort från församlingen. Han skriver till en död församling för han säger ju att han är tvungen att föda dem på nytt till livet.

Gal 5:15 Men om I bitens inbördes och äten på varandra, så mån I se till, att I inte bliven uppätna av varandra.

Mysig gemenskap eller hur?

Gal 5:26 Låt oss inte söka fåfänglig ära i det att vi utmana varandra och avundas varandra.

Församlingen var ju död och då börjar konflikterna direkt. Guds liv och glädje försvinner och då blir det bara konflikterna kvar. Vi måste nu ställa oss frågan hur gick det till när församlingen dog? Vad står det på dödsattesten? Vad dog församlingen av?

Gal 5:2 Se, jag säger er jag Paulus, att om I låten omskära er, så blir Kristus er till intet gagn. 3 Och för var och en som låter omskära sig betygar jag nu åter att han är pliktig att fullgöra hela lagen.

Oh så skönt säger vi så underbart säger vi det var ju omskärelsen som gjorde att vi dog och det är ju inte vårat problem. Sånt håller ju inte vi på med tack o lov så detta gäller inte oss för vi omskär aldrig någon.

Tänker vi så har vi nog gjort det lite för enkelt för oss. Vi skall nu läsa om hur det var när Paulus tog med sig Timoteus som medarbetare i Apg 16

Apg 16:1 Han kom då också till Derbe och till Lystra. Där fanns en lärjunge vid namn Timoteus som var son av en troende judisk kvinna och en grekisk fader 2 och som hade gott vittnesbörd om sig av bröderna i Lystra och Ikonium. 3 Paulus ville nu att denne skulle fara med honom. För de judars skull som bodde i dessa trakter tog han honom därför till sig och omskar honom ty alla visste att hans fader var grek.

Vd konstigt här skriver Paulus ett brev till Galaterna och kraftigt går emot omskärelsen så omskar han Timoteus i Derbe och Lystra som också ligger i Galatien. När det andliga livet dör så handlar det inte om yttre gärningar utan någonting som utspelar sig inne i våra hjärtan.

Gal 5:4 I har kommit bort ifrån Kristus, I som vill bliva rättfärdiga i kraft av lagen I har fallit ur nåden.

Här har vi dödsattesten! De ville på ett annat sätt än genom Kristus göra sig rättfärdiga. Istället för att ta emot rättfärdigheten genom tron.

Gal 3:1 I oförståndige galater! Vem har så dårat er I som dock har fått Jesus Kristus målad för era ögon såsom korsfäst? 2 endast det vill jag att I ska svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I fick Anden, eller kom det sig därav att I lyssnade i tro? 3 Är I så oförståndiga? I, som har begynt i Anden vill I nu sluta i köttet? 4 Har I då upplevat så mycket förgäves om det nu verkligen har varit förgäves? 5 Alltså, att han som förlänade er Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller där av att I lyssnade i tro 6 i enlighet med det ordet: Abraham trodde Gud och det räknades honom till rättfärdighet 7 Så må I nu veta att de som låta det bero på tro de är Abrahams barn.

Paulus evangelium var att allting kraften i Anden och rättfärdigheten och allting är ert ni bara får det av Herren Jesus. Ni ska bara stanna upp vila och ta emot. De tog emot vad Paulus hade sagt och det blev så att Anden utgjöts och stora förändringar skedde i församlingen.

Sen kom de andra som Paulus sa förkunnade ett nytt evangelium och som var förbannade. De sa att så här kan det ju inte gå till och de satte upp en massa regler och annat i församlingen. Ja för att nu kunna nå upp till en viss standard så måste ni också göra detta och detta.

I grundtexten så står det i vers 3 Ni som börjat i Anden vill ni nu med Köttet förfina Andens gärningar.

Med andra ord vill ni nu ta er egen kraft och visdom och försöka bättra på det Anden verkar fram? När man gör det så dör församlingen och Anden drar sig undan direkt. (Jes 30:16-18) När vi skall försöka hjälpa Gud så dör det andliga livet. Svårigheten med tron är att få folk att sluta att hjälpa till. När man ska be för sjuka så är det många som försöker att hjälpa Gud genom att bli alldeles hysteriska och be i tungor och höja rösten.

Tro är någonting som är barnsligt enkelt och det är så tvärtom mot vad vi vill ha det och hur vi tänker och fungerar. Tro det är att låta bli att göra saker och anstränga sig och låta Gud utföra det istället.

Tro det är att låta bli att försöka göra sig rättfärdig och att bara vara det man redan är. Men i Galatien så hade man nu bestämt sig för att hjälpa Gud på traven genom att lägga till sin egen kraft och visdom till det Anden gjorde i församlingen.

Så får vi då frågan om vi kan göra samma misstag? Händer det att vi äter och avundas varandra ibland? Händer det att vi utmanar varandra ibland? Eller lever vi så att vi vandrar i Andens takt och förändras till den friheten som Anden vill?

Ohlins. Hur är det med Naturlig Församlings Utveckling egentligen? Det börjar nu att komma in i de flesta församlingarna ett sådant extra tillägg? HÄR Med de kraftiga varningar som vi har upplevt den sista tiden så undrar vi om inte NFU som kommer i skenet av att hjälpa församlingar istället är just ett sådant tillägg som lurar oss att försöka fullborda Andens verk med vår egen kraft och visdom. Man säger lite fint att det skall vara en hjälp för församlingen men vi har bara en hjälp och det är hjälparen Den Helige Ande. Och han accepterar ingen annan hjälp. Tabeller och undersökningar ger ett mått på Andlighet? Och vad är det man gör sedan? Jo man försöker i egen kraft och visdom förbättra Andens verk.

 

Herren har visat oss att många församlingar idag bara är yttre former med en konstgjord andlighet i mitten Hur gör vi för att hjälpa Gud? Vi omskär ju inte? Omskärelsen här är bara en sak det finns många andra saker vi kan göra istället för att ta över Andens verk och Andens sätt att verka i församlingarna. Vi är hela tiden intresserade att hjälpa Gud i det yttre när Gud är intresserad av att verka i det inre. Ett sätt som vi brukar göra är att vi säger till varandra så här: Det borde synas på dig att du är kristen.

Detta lilla ordet borde kan få det mest vitala andliga livet att dö knall och fall. Det är inga svårigheter att få in det lagiska in i församlingen för inom oss i köttet så är vi alla lagiska. Låt oss med handen på hjärtat ärligt säga att det här är en bild på hur kristenheten ser ut i Sverige idag.

I olika brev tar Paulus upp olika problem i olika församlingar till församlingen i korint tar Paulus upp helt andra saker. Men till Galaterna tar han upp detta problem att de har förlorat tron genom att de har försökt att hjälpa Gud. Jag vet ingen bättre beskrivning på Svensk kristenhet idag än Galaterbrevet. Och då är det viktigt att vi förstår hur förtvivlad Paulus är. Vi i Svensk kristenhet måste vakna upp när det gäller det här problemet med att vi försöker att hjälpa Gud. Det här är faktiskt en fråga om liv eller död.

Därför är det viktigt att vi förstår vad tro är för att det är ett villkor för att det andliga livet skall kunna fungera. Vi tror att tro liksom ändå är någonting som Gud kräver av oss för alldeles gratis kan vi väl inte slinka in i paradiset. När människan från början föll i synd så gick människan sönder och det

Gud vill tala om för oss är att tro är det som kan återställa människan i ursprungligt skick. Djupast sett så var det tro som människan tappade bort i Eden. Om Gud får ge dig och mig tro som en gåva så kommer vi att återställas till det vi var tänkta till från början.

Alltså är din personlighet och dina gåvor och de gärningar som Gud tänkt för dig förlorade i syndafallet men igenom tron så upprättas allt detta igen och du kan bara bli den Gud redan har bestämt dig till att bli.

Ohlins: Så tron skall gör dig naturlig och avslappnad och föra in dig i en vila för att bli den byggsten i sitt tempel som redan är byggt. (Jes 66:1 – Heb 3 + 4). När Jesus såg på Simon så såg han det Petrus (Flyttbar sten) var ämnad till från början innan han skapades och ingen människa kan bli någonting annat eller ta en annan plats i hans tempel. Ljus är ordning (Guds Rike) och mörker är kaos och oordning (Världen)

Tron är aldrig en prestation som ger några förmåner hos Gud. Istället så är det så att Gud säger till dig att han vill lära dig att leva i tro istället för att du springer omkring och mäter dina gärningar som du nu så ofta gör. Om du lever i tro så kommer du också att bli det som var tänkt för dig redan från början var skapad till att vara.

Ohlins: Sven Reichmann sätter ju här fingret på vad som verkligen saknas i församlingen idag. Var har du denna undervisning? Det är ju i församlingen som vi skall kunna lära oss att vandra i tro. Men istället predikas det ofta att vi skall nå upp till en vision eller något annat mål. Det var ju det man lyckades nå upp till i Laodicea. De hade nått upp till sina mänskliga mål men församlingen riskerade att gå evigt förlorad precis som Galaterna och det var därför Paulus tog till så hårda ord.

 

Predikanter står idag upp och precis som de förbannade apostlarna i Galatien – lägger man något till Andens verk. Och Herren har tydligt visat att hans vrede är upptänd mot dem som gör detta. Vi ska nu läsa en massa texter som innehåller ordet tro. När vi nu läser detta så skall vi se hur tro dyker upp i så många olika sammanhang.

Joh 3:11 Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Vad vi veta, det tala vi, och vad vi har sett, det vittna vi om, men vårt vittnesbörd tagen I inte emot. 12 Tro i inte, när jag talar till er om jordiska ting, hur ska I då kunna tro, när jag talar till er om himmelska ting?

Här ser vi att tron är att ta emot någonting och hålla det för sant och riktigt och det är ju detta som vi tänker oss ordet tro. Det här är den enklaste betydelsen för ordet tro och det är att man tar emot ett påstående och litar på att det är sant. Men faktum är att så här används sällan ordet tro i bibeln.

Joh 7:31 Bland folket kom många till tro på honom och de sade: När Messias kommer ska väl han göra fler tecken än den här mannen har gjort?

Vi möter ofta i bibeln uttrycket tro på Jesus. Nikodemus trodde inte på ett påstående men nu handlar det om att tro på Jesus. Jesus han sa massa saker om sig själv och egentligen så handlar då detta om tron på Jesu vittnesbörd om sig själv att han är Messias. Att han verkligen är den han säger sig att vara i ordet. Det ser du här i Joh 7:31 De trodde alltså på vittnesbördet om Jesus att ingen kan göra fler tecken på det än han har gjort så han måste ju vara det.

Ohlins: Det är när vi får den tron som vi också blir dem Gud tänkt vi skall bli och får komma in i hans vila igenom tron. Så tro är att upphöra med egen aktivitet och låta sig byggas upp. Det kan du se i Mt 16

Ohlins: (Janne) När jag blev frälst – 89 genom orden jag hörde att jag skulle gå sanningens väg. Så talade Gud nästa gång genom en profet om att han redan bestämt vad jag skulle bli och så uttalades detta över mig. Idag ser jag hur allting som den profetian sa går i uppfyllelse. Med andra ord jag håller på att genom tron bli det som Gud redan innan jag föddes bestämt mig till att bli.

Gud kallar sin sten Gud utväljer sin sten Gud utrustar sin sten och Gud insätter sin sten Gud försvarar sin sten.

Det har många fördelar att gå Guds väg nämligen den att det är hans skyldighet att sätta dig på den plats i hans tempel som är ämnat just för dig och flytta bort de hinder som står emot hans vilja. Och samma sak var det med Timoteus – Profetord hade talat om Timoteus kallelse och han kunde inte bli något annat än det Gud kallat honom till att vara.

Joh 12:42 Ändå var det många även bland medlemmarna i Stora rådet som trodde på honom. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det (3670 Homo - Logeo) för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan. 43 De ville hellre bli ärade av människor än av Gud.